Lördag kväll/natt

Jag skäms lite för hur manodepressiv  jag har blivit såhär i slutet av min graviditet.  Helt allvarligt, känner mig som ett riktigt psykfall. Måste vara en blandning av graviditetshormoner, less på att vara så tung och i brist på Yoga. Att jag inte kört yoga är väldigt dumt men jag har helt enkelt kommit av mig. Jag är en sån speedad person att yogan är ett verktyg till mig att komma ner på jorden. 

Var bara tvungen att uppdatera efter att ha surat till och från i ett par dagar att jag just nu känner mig rätt hormonisk. Jag har tänt ljus i extrarummet, bäddat med den nya bäddmadrassen och täcket och sjönk ner i sängen med boken jag fått låna av en av mina bästa vänner Nina. Jag passar på att ta vara på den sista tiden av att vara själv precis när och hur jag vill. Nu ska jag försöka att njuta av varenda sekund av att vara blivande mamma innan det övergår till mamma på heltid.  

Hej då negativa panik tankar, Jag väljer en annan väg!